Torv. Ett rent och neutralt substrat
Svensk torv är en närproducerad råvara som klimatkompenserar sig själv som odlingssubstrat. 2021 gjorde TV-programmet ett reportage om torv. Jordtillverkarna fick bära skuld av det koldioxid som släpps ut från samtliga svenska dikade våtmarker. Detta trots att bara 0,5% av svensk dikad torvmark används för att skörda torv.
​
Det är många företag som idag planterar träd för att klimatkompensera eller till och med helt klimatneutralisera sina produkters koldioxidutsläpp. Torv som odlingssubstrat klimatneutraliserar sig själv genom att såväl våra yrkesodlande, som hobbyodlande kunder planterar diverse grödor som binder nytt kol från atmosfären.
Tillgången på torv
På dränerad torvmark, totalt 2,6 miljoner hektar, förloras 81-148 mijoner m3 varje år genom oxidation. 99,5% av dessa marker består idag av jord och skogsbruk och endast 12.000 hektar av torvtäkter, vs 0,5% På denna redan dränerade mark finns 8 miljarder m3 torv.
Fördelarna med växttorv
-
Torv är en mycket bra bas för odlingsjord:
-
Torv har en mycket god förmåga att binda både fukt och näringsämnen till sig, vilket minimerar näringsläckage till grundvattnet.
-
Skapar arbetstillfällen i den gröna näringen.
-
Har de egenskaper som behövs för framgångsrik odling av växter.
-
Gör att recirkulerade produkter från samhället kan förädlas till bra odlingsjord.
-
Finns tillgängligt i stor volym.
Miljö och Klimat
68-100% av växthusgaserna från dränerad torvmark utgörs av doldioxid. Sveriges totala emisssion av växthusgaser från dränerad torvmark är 18,5 miljoner ton C02 ekv - lika mycket som utsläppen från all inrikestrafik.
Internationellt motstånd mot torv handlar om torv som skördas från orörda torvmarker. Svensk torv skördas enbart från redan dränerad mark som läcker växthusgaser.
Vad många idag inte tänker på är att när man odlar nya grödor i torven binds nytt kol.
Tillståndsprocessen
För att få skörda torv krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Det är många villkor som måste uppfyllas och prövningen är rigorös och tar lång tid. Bland annat skall följande villkor uppfyllas.
-
Bullermätning
-
Naturinventering
-
Vattenprover
-
Kontrollprogram
-
Periodisk tillsyn
-
Avsatt och spärrat kapital för att återställa våtmarken
-
Endast mark med låga naturvärden ges tillstånd
Läs gärna mer om den Svenska torven och
hur miljösmart den är för odling, samt hur
liten miljöpåverkan den egentligen gör.
Visste du t.ex. att det endast skördas torv på
0,5% av all svensk dikad våtmark?
Efterbehandling
I samarbete med markägare, tillsynsmyndighet, länsstyrelse efterbehandlas torvmarken efter avslutad skörd. Vanligast är skogsplantering och ny våtmark med vattenspeglar.
I och med efterbehandling blir torvtäkten en kolsänka, och området blir en värdefull naturmiljö för djur och växter. Inom svenskt torvbruk öppnas nya torvtäkter bara på redan dränerade torvmarker. Dessutom återskapas värdefull naturmark nr skörden avslutas.
Genom att välja rätt och redan dikad torvmark för nya torvtäkter och behandla mer torvmark än de som skördas kan koldioxidutsläppen minskas. Ytterligare och myllrande våtmarker skapa och blir föredömliga häckningsplatser för fåglar och många andra djur.
Mer om svensk torv finns att läsa på www.svensktorv.se